Skit på tröskeln
Idag var en riktig skitdag. Eller tja, den var ganska dålig där med; det var på något sätt inte ens en riktig sådan, utan denna dag var halvdan till och med som skitdag. Den började ganska bra; jag vaknade ju bredvid Ida hemma hos Sussi. Fast där fick det sig faktiskt en liten törn, Ida var ledsen idag och jag hade svårt att trösta henne i det läget; folk på jobbet skäller på henne, och det är ju aldrig kul. Iallafall, jag fick mig en trevlig frukost av Sussi bestående av kaffe och lussekatter hennes faster bakat. Mumma! Kaffe och lussekatter, det påminner om forna julmorgnars mys! Ida for till jobbet, Sussi och jag tog det lite lugnare och åkte in för gudstjänsten vid elva. Och det var efter sagda mässa som saker började skita sig. Jag träffade Linnea och Elin som hastigast innan jag insåg att jag skulle börja jobba om en halvtimme och fick tacka för mig och knallade iväg. Rent otroligt seg dag idag på jobbet, inte mycket hände. Men vi ska tydligen få tacksammare material i januari. Ser fram emot det. SÅ, efter jobbet, vad händer då? Ingenting, det är det som är poängen. Jag fick driva runt utomhus i kylan i tre och en halv timme i min skitiga jacka och vara Thorulf utan vänner i ett fuktigt, stängt Kalmar. Fy fan.
Känns ändå som att dagen gått snabbt. En av fördelarna med att ha minne som en guldfisk är att nu när jag sitter hemma i värmen med en kopp Knorr snabbsoppa i handen känns allt det där jobbiga och kalla väldigt avlägset och jag kunde ruska av mig det sista just DÄR eftersom jag i skrivande stund fick ett riktigt pirr-i-magen sockersött-supergulligt sms av min rosa dam i (numera) Färjestaden. Hon kan konsten att muntra upp den där!
Titeln kan förklaras med att det här var en riktig skitdag på tröskeln till det nya året. Julen är fina grejer, men nyår... Nyåret känns som något alldeles extra i år. Så många stora förändringar i år, i större omfattning än vanligt känns det som. Ja, känslan kom plötsligt, att en massa utnött skräp är på väg ut med årsskiftet, på väg in är ett nytt och jävligt fräscht 2009! Tabula rasa, jag börjar om från noll igen med en kickstart, och det gäller att verkligen göra mig kvitt invanda, negativa mönster. Det är alltid en ansträngning för oss att förändras, det är alltid en ansträngning att utvecklas medvetet. Här medföljer att även de negativa och destruktiva (eller i mildare fall, icke-konstruktiva) sätten att tänka blir ändå bekväma sätt att tänka eftersom man är van vid dem. Men nej, här ska inför nyåret julstädas i de kognitiva leden, och jag ska gå in i 2009 med en ljusare attityd än vad jag gjorde med 2008 (i och för sig inte svårt, med tanke på den skitattityden). Eller som revisorerna säger: ordning och reda, inkasso på freda'!
Det kommer bli svårt. Många gamla ångestmoln hopar sig ibland oförutsett över mig, som idag när jag satt där och frös i min ensamhet. Men se, jag har ändå lärt mig mycket under 2008. Det som tidigare blivit en irrationell panikreaktion på min ångest blev idag bara ett riktigt surt humör, några ångest-sms till flickvännen och ett argt telefonsamtal med min kära mor om hur de borde tvingat mig att anstränga mig mer i grundskolan samt sist men inte minst ett olidligt segt blogginlägg.
Hm. Tabula rasa. Det är latin och betyder "tom tavla". Latin är klatschigt. Det ska nog bli rubriken till ett inlägg helt om det nya året. Jag gillar latin. Det är ballt. Idag i kyrkan kunde jag inte en av psalmerna och hann inte leta upp den i boken. Men jag fattade att det var den latinska versionen av "O Guds lamm" och kunde därefter gissa mig till texten och träffade förvånansvärt ofta rätt. Leve Per Larsson, den siste sanne latinläraren och en av Stagneliusskolans största pedagoger! Han leve, hurra, hurra, HURRA!
Lite komedism får avsluta idag med: inatt drömde jag en ganska kul dröm, där en mycket gemytlig man jag känner var med i någon slags lekprogram tror jag det var, där han skulle leka någon lek med vem som helst. Det slutade med att han skulle leka (jag minns att det hette så ordagrant) "Sanning eller extremt våldsam konsekvens" med hela Brasilien. Och eftersom brasilianerna var så oärliga förlorade de och han fick behålla hela Brasilien för sig själv. Jag har inget emot brasilianer, som sagt, bara en dröm. Skum dröm...
Känns ändå som att dagen gått snabbt. En av fördelarna med att ha minne som en guldfisk är att nu när jag sitter hemma i värmen med en kopp Knorr snabbsoppa i handen känns allt det där jobbiga och kalla väldigt avlägset och jag kunde ruska av mig det sista just DÄR eftersom jag i skrivande stund fick ett riktigt pirr-i-magen sockersött-supergulligt sms av min rosa dam i (numera) Färjestaden. Hon kan konsten att muntra upp den där!
Titeln kan förklaras med att det här var en riktig skitdag på tröskeln till det nya året. Julen är fina grejer, men nyår... Nyåret känns som något alldeles extra i år. Så många stora förändringar i år, i större omfattning än vanligt känns det som. Ja, känslan kom plötsligt, att en massa utnött skräp är på väg ut med årsskiftet, på väg in är ett nytt och jävligt fräscht 2009! Tabula rasa, jag börjar om från noll igen med en kickstart, och det gäller att verkligen göra mig kvitt invanda, negativa mönster. Det är alltid en ansträngning för oss att förändras, det är alltid en ansträngning att utvecklas medvetet. Här medföljer att även de negativa och destruktiva (eller i mildare fall, icke-konstruktiva) sätten att tänka blir ändå bekväma sätt att tänka eftersom man är van vid dem. Men nej, här ska inför nyåret julstädas i de kognitiva leden, och jag ska gå in i 2009 med en ljusare attityd än vad jag gjorde med 2008 (i och för sig inte svårt, med tanke på den skitattityden). Eller som revisorerna säger: ordning och reda, inkasso på freda'!
Det kommer bli svårt. Många gamla ångestmoln hopar sig ibland oförutsett över mig, som idag när jag satt där och frös i min ensamhet. Men se, jag har ändå lärt mig mycket under 2008. Det som tidigare blivit en irrationell panikreaktion på min ångest blev idag bara ett riktigt surt humör, några ångest-sms till flickvännen och ett argt telefonsamtal med min kära mor om hur de borde tvingat mig att anstränga mig mer i grundskolan samt sist men inte minst ett olidligt segt blogginlägg.
Hm. Tabula rasa. Det är latin och betyder "tom tavla". Latin är klatschigt. Det ska nog bli rubriken till ett inlägg helt om det nya året. Jag gillar latin. Det är ballt. Idag i kyrkan kunde jag inte en av psalmerna och hann inte leta upp den i boken. Men jag fattade att det var den latinska versionen av "O Guds lamm" och kunde därefter gissa mig till texten och träffade förvånansvärt ofta rätt. Leve Per Larsson, den siste sanne latinläraren och en av Stagneliusskolans största pedagoger! Han leve, hurra, hurra, HURRA!
Lite komedism får avsluta idag med: inatt drömde jag en ganska kul dröm, där en mycket gemytlig man jag känner var med i någon slags lekprogram tror jag det var, där han skulle leka någon lek med vem som helst. Det slutade med att han skulle leka (jag minns att det hette så ordagrant) "Sanning eller extremt våldsam konsekvens" med hela Brasilien. Och eftersom brasilianerna var så oärliga förlorade de och han fick behålla hela Brasilien för sig själv. Jag har inget emot brasilianer, som sagt, bara en dröm. Skum dröm...
